Eilert är den äldste och ende sonen till kakelarbetaren Eyron Stavh. Det är i mitten av trettiotalet i en liten by i Norra Blekinge. Eilert har liksom stannat i växten, inte fysiskt men mentalt, och den alkoholiserade fadern tar ut sin ilska och besvikelse med hugg och slag. I skolan finns fröken Paulsson och den unga nyutexaminerade Ina Ekdal som tar sig extra tid med honom. Fröknarna utgör tillsammans med den gamle skolvaktmästaren Olausson de närmaste och viktigaste personerna i Eilerts liv. Och när fadern pryglar honom så svårt att fröknarna inte längre kan bortse från det, får han komma och bo i strykrummet i skolan.
Eilert blir en bra extrahjälp i skolan, det enda han vill är att få vara kvar och så småningom få arbete där. Men när unga fröken Ekdal blir gravid och vägrar erkänna vem fadern är börjar ryktena på byn spridas. Elaka tungor hävdar att Eilert, eller "Galten" som mobbarna kallar honom, är fadern till barnet. Situationen förvärras av att byns storman, Erwin Holtz som också är ordförande i skolnämnden, har misslyckats i sina försök att uppvakta fröken Ekdal. Han hämnas genom att kasta ut Eilert från skolans beskydd.
Horntrollet är blekingska för ekoxe. Eilert har ett exemplar som han förvarar i en liten ask. Det är hans
hemlighet, men horntrollet är också berättelsens allseende öga som ser samhällets stora rörelser i det lilla.
Odensten skildrar hur rasbiologiskt tänkande i 30-talets Sverige påverkar den enskilda och oskyldiga. Hur makten talar sitt tydliga språk och hur viktigt det är med de goda och mänskliga krafterna i några medkännande människorna som ihärdigt kämpar mot ondska och inskränkthet.