Skolans kanske viktigaste uppgift är att lära barn att läsa och skriva. I den här boken utgår läsundervisningen från ”phonics” i den tidiga läsinlärningen parallellt med fokus på språklig utveckling för alla elever. För att lärare ska ha möjligheter att genomföra en undervisning som hjälper alla elever att lära och utvecklas krävs både ämneskunskap och didaktisk kompetens. Läsundervisningen behöver utgå från god läsmiljö och kunskap om såväl läsinlärningens förmågor som lärande i social interaktion för att ge bästa möjligheter till läsutveckling. Läsundervisning behöver ske i alla skolämnen och främja alla elevers läsutveckling.
Hur utvecklar barn läsförberedande kunskaper och färdigheter? Hur kommer de in i och utvecklar avkodning och läsflyt? Vad innebär läsförståelse och textrörlighet? Hur lär sig andraspråkselever att läsa? Detta är några av frågorna som diskuteras i den här boken, utifrån olika teoretiska infallsvinklar. Boken ger en vetenskaplig och beprövad grund för läsundervisning i förskoleklass och fram till årskurs tre.
Lärarens läsundervisning, didaktiska val och diagnostiska arbetssätt går som en röd tråd genom kapitlen. Till varje kapitel finns förslag på hur läsaren på ett enkelt sätt kan knyta ihop kapitlets teoretiska innehåll med praktiska uppdrag i klassrummet för att öka förståelsen av det lästa och få forskningsgrundade verktyg till sin undervisning.
I boken presenteras ny forskning om ordförrådsbyggande redan i tidig ålder och om möjligheter och dilemman i samband med läsförståelse i matematik. Författarna diskuterar viktiga pedagogiska frågor i läsundervisning ur ett andraspråksperspektiv. I boken ges också exempel på skriftspråksutvecklande undervisningsmetoder, som språklekar, högläsning och läsförståelsestrategier.
I denna tredje upplaga har innehållet reviderats och två nya kapitel tillkommit, ett om läsundervisning i alla skolämnen och ett om evidensbaserad läsundervisning och specialdidaktiskt förhållningssätt.
Bokens författare är verksamma som lärare och forskare.
Tarja Alatalo (red.) är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.
Carina Bååth är universitetsadjunkt i svenska språket vid Högskolan Dalarna.
Christine Cox Eriksson har disputerat i specialpedagogik och varit universitetslektor i engelska vid Högskolan Dalarna.
Ulla Damber är universitetslektor i läs- och skrivutveckling och docent i pedagogiskt arbete vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet.
Karin Forsling är filosofie doktor i specialpedagogik och lektor vid Karlstads universitet.
Elisabeth Frank a¨r filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linne´- universitetet.
Katarina Herrlin a¨r universitetslektor i didaktik med inriktning mot la¨s- och skrivutveckling vid Linne´universitetet.
Lena Ivarsson är universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet.
Ann-Ki Jones har arbetat som specialpedagog och läs- och skrivutvecklare i Leksand kommun.
Caroline Liberg är professor emeritus i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet.
Camilla Nilvius är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. lärarprogramskurser där momentet inom läs- och skrivutveckling ingår.
Ulla-Britt Persson är filosofie doktor i pedagogik och har varit verksam som lektor i pedagogik vid Linköpings universitet.
Cecilia Segerby är filosofie doktor i utbildningsvetenskap med inriktning matematikdidaktik, och universitetslektor i matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad.
Catharina Tjernberg är filosofie doktor i specialpedagogik, och universitetslektor vid Karlstads universitet.
Jenny Wiksten Folkeryd är professor i didaktik med inriktning mot svenska vid Uppsala universitet.