1883 anslöts Portland, Oregon, till det amerikanska järnvägsnätet. Med järnvägens ankomst tog invandringen fart och många skandinaver letade sig fram till Oregon och Washington där de kom att bli den största invandrargruppen.
Det var inte bara män i Fjärran västerns skogar. Skogsbolagen insåg tidigt att de kunde minska antalet slagsmål och olyckor - och alltför ohejdat supande - om de i skogshuggarlägren erbjöd hustrur och barn husrum i små, enkla och flyttbara bostäder, vilket ledde till att många läger utvecklades till små, ambulerande byar med både skola och butik. Unika familjebilder visar hur livet tedde sig för många av de svenska kvinnor och barn som bodde i lägren.
Boken försöker inte dokumentera skogsbrukets historia i hela detta enorma område, utan väljer, för att göra ämnet hanterbart och överskådligt, ett litet, representativt område på ömse sidor av den amerikanska västkustens största älv, Columbiafloden. Det var där det började...
De unika bilderna visar hur skogarna i början på 1900-talet myllrade av skogshuggarläger, ny teknik, ångdrivna vinschar, stålkablar, järnvägar, vägar och lastbilar. Den amerikanska västkustens stora städer Seattle, Tacoma, Olympia, Portland, Salem, San Francisco, Sacramento och Los Angeles höll på att byggas och det tycktes inte finnas några gränser för sågverkens hunger efter stockar.
Ett avslutande kapitel beskriver hur skog och skogsbruk ser ut idag.
Kulturrådet väljer, i 2018 års vårupplaga utav New Swedish Books , bland annat Skogshuggarna i Fjärran västerns skogar som "The best of the latest Swedish literature".